Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om BK Forward
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från BK Forward.
BK Forward
Följ oss för uppdateringar
Jag ska ju prata på festkvällen den 31/1 så läser man det här så blir det delvis lite repris men det blir naturligtvis en hel del annat dessutom. Om någon ändå vill spara sig så får man sluta läsa här.
I och med att mina föräldrar drev Fyrkantens gatukök vid Trängen och att jag bodde på gården närmast A-plan i Markbacken (numer riven), så kan man nästan säga att jag hade min uppväxt på Trängen. Mina föräldrar umgicks delvis med flera av klubbens tyngsta kulturbärare varav några redan blivit intervjuade här.
Därför är Forward mer än en fotbollsklubb i mitt hjärta, även om jag inte är så involverad i fotboll numer. Nästan varje meter på Trängen väcker minnen från uppväxten.
Dessutom fick jag förmånen att spela i klubbens A-lag från 1983, då jag som 16-åring flyttades upp nästan direkt från pojklag till seniorerna efter en snabb utveckling där jag även blev uttagen i pojklandslaget, till 1988 då jag året efter blev värvad till ÖSK och allsvenskan.
Självklart minns jag den första tiden i A-laget då de äldre inte var helt glada att en ny ung generation spelare började konkurrera, nån säsong hade vi två i princip lika bra lag, då var det benflisvarning på träningarna.
Kvalvinsten mot Falkenberg 1986 är förstås en höjdare med stormen på Västkusten i minnet, desto tråkigare var att jag låg i lumpen och fick inte vara med på festligheterna på vägen hem mot Örebro. Jag fick sätta mig på ett tåg till Växjö och idrottspluton.
Säsongen 1987 var fantastisk där vi in mot slutet av säsongen fightades i toppen av Div. 1 Norra (Superettan). Två derbyn mot ÖSK och vinsten med 2 - 0 mot Djurgårdens storsatsning och stjärnlag på Trängen.
Men framför allt minns jag åren 1986-1988 och den sammanhållning vi hade i klubben och laget. Många spelare var singlar, vi umgicks efter träningarna, vi åkte på resor tillsammans, vi busade på krogar tillsammans. Den tiden är topp tre av min karriärs bästa tid när det kommer till kamratskap och bra lekfull fotboll.
Det finns så många viktiga namn att nämna från tiden i BKF, att jag säkert glömmer flera om jag försöker. Nöjer mig med att säga stort tack till alla som bidragit till klubbens utveckling samt min egen förstås. BK Forward var med och formade min person och mitt liv...
PS: Liverpool-matchen var förstås också en fin upplevelse! Att få möta stjärnorna men även att få spela ihop med länets mest profilstarka spelare.
Pelle Blohm
Kvalbild i Falkenberg och Pelle mot Liverpool
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera